Canasta 2-6 Spelare (Officiella internationella regler)

 

Canasta tillhör rummyspelen. Dessa går alltid ut på att man först ska bli av med sina kort genom att lägga upp dem i kombinationer , bestående av minst tre kort i sekvens i samma färg eller minst tre kort av samma valör.
Vad som skiljer Canasta från andra rummyspel är bl. a. att endast kort av samma valör är giltiga kombinationer. Sviter förekommer alltså inte. Canasta har också en mer avancerad poängräkning och fler specialregler än rummy i övrigt.
1949 utarbetades officiella regler för Canasta av The Regency Club , New York. Men dessa blev inte långvariga. Speciellt visade det sig att Sydamerika , där Canasta sett dagens ljus , vägrade att acceptera dem i sin helhet.
Det tillsattes därför i USA en ”Nationell lagkommision för Canasta”. Denna sammarbetade sedan med en argentinsk lagkommission , varvid enighet nåddes. De nya reglerna accepterades sedan av Amerikas ledande kortorganisationer och gäller än idag .
(Se nedan).

OFFICIELLA REGLER FÖR CANASTA
Utarbetade och kungjorda av Nationella Canastakommittén , Förenta staterna och Nationella Canastakommittén , Argentina
Antagna av
Regency Club , New York City
De Amerikanska kortfabrikanternas sammanslutning
Copyright 1951:
Nationella Canastakommittén , Förenta staterna och The Regency Club.

För fyra spelare

Spelet
1) Ett parti består av en eller flera givar. Det är slutspelat , när den ena eller båda sidorna efter en givs slut har uppnått 5 000 poäng eller mer. Den sida som uppnått högsta poängen vinner partiet. Har båda sidorna samma poäng är partiet oavgjort.

Korten
2) För att spela Canasta behöver man två vanliga kortlekar om 52 kort vardera samt dessutom fyra jokrar . Sammanlagt används alltså 108 kort.
Given
3) Spelarna drar om partners , om placering och om vem som ska börja spelet. Vid dragningen är ordningen: E (högst) , K , D , Kn , 10 , 9 , 8 , 7 , 6 , 5 , 4 , 3 och 2 (lägst) . Om två spelare drar kort av samma valör gäller att spader är högsta färg , därefter hjärter , ruter och lägst klöver. Om två spelare drar exakt samma kort , måste de dra igen för att avgöra den inbördes ordningen. Däremot berörs inte deras förhållande till de övriga spelarna av denna nya dragning. Om en spelare drar en joker , vänder mer än ett kort eller drar ett av de fyra korten överst eller underst i leken , måste han dra ännu en gång.
4) Den spelare som har dragit det högsta kortet väljer plats , och den spelare som har dragit det näst högsta kortet sitter mitt emot honom. De andra spelarna placerar sig på de återstående platserna. Spelare som sitter mitt emot varandra är partners i spelet.
5 a) Den spelare som har dragit det högsta kortet har privilegiet att börja spelet ; följaktligen börjar spelaren till höger om honom att ge. Given går sedan vidare medsols.
5 b) Varje spelare har rätt att blanda leken. Den som ger har emellertid privilegiet att avsluta blandningen . Spelaren till höger om given skall kupera leken före varje giv. I sydamerikanska länder går given och turen att spela motsols . När man alltså i Sydamerika hänvisar till spelaren till höger eller vänster om given är detta motsatsen till vad som anges i dessa regler.
6 a) Elva kort till varje spelare delas ut med baksidan uppåt och med ett kort i taget. Spelet börjar med den som sitter till vänster om den som ger och fortsätter medsols. Det fyrtiofemte kortet läggs på bordet med framsidan upp och kallas det uppslagna kortet. Detta kort är början till högen. Resten av leken kallas talongen och placeras med baksidan uppåt bredvid det uppslagna kortet.
6 b) Om det uppslagna kortet är en joker , en tvåa , en röd trea eller en svart trea , tas ännu ett kort från talongen och läggs tvärs över högen. Man fortsätter att lägga på högen ända tills något annat kort än en joker , en tvåa , en röd trea eller en svart trea har vänts från talongen.
6 c) Spelarna får inte titta på eller ta upp sina kort förrän given har avslutats. Given börjar med avslutandet av dragningen och slutar med att ett godkänt kort har vänts.
Giv utom tur
7 a) Upptäcks en giv utom tur innan spelet har börjat , behöver omgiv inte ske , men den spelare börjar som skulle ha börjat om rätt spelare givit. Given går vidare som om allt hade varit riktigt från början.
7 b) Upptäcks en giv utom tur först sedan spelet har börjat , sker inte heller någon omgiv. I detta fall går emellertid given vidare till spelaren till vänster om den som givit utom tur.
Omgiv
8) Omgiv sker
a) om det upptäcks , att den som ger inte har fått leken kuperad ,
b) om den som ger råkar vända upp något annat kort än grundkortet i högen.
c) om det under spelets första omgång upptäcks
1. att någon av spelarna har fått felaktigt antal kort
2. att ett kort ligger felvänt i talongen
3. att ett kort ur någon annan lek upptäckts antingen i talongen eller hos någon av spelarna. Upptäcks en felaktighet av detta slag först sedan varje deltagare har spelat en gång , fortsätter spelet utan att rättelse vidtas (undantag: se punkt 32 c).
Spelets förlopp
9) Deltagarna spelar i tur och ordning . Spelaren till vänster om given börjar . Varje spelare skall då :
a) dra ett kort (dragning) ,
b) mäla om man kan och vill (mälning) ,
c) saka , dvs. lägga ett kort på högen (sakning) .

Dragning
10 a) Dragning sker genom att en spelare tar talongens eller högens översta kort.
10 b) Varje spelare har , när det är hans tur , rätt att ta upp talongens översta kort på hand. På vissa villkor har han i stället rätt att ta högens översta kort (se under punkterna 13 b 2 , 14 a och 14 b) . Valet är träffat , så snart ettdera av dessa kort har vidrörts , för den händelse inte vidrörningen skett oavsiktligt eller i tydlig avsikt att lägga till rätta kort som kommit i oordning , eller slutligen när spelaren lägger ner kort på bordet i tydlig avsikt att ta högen.
10 c) När en spelare har visat , att han har rätt att ta högens översta kort , får han foga de övriga korten i högen till sin hand. (Undantag se punkt 10 d.)
10 d) Om en spelare skulle glömma att ta upp på hand alla kort som finns i högen , är det de övriga spelarnas skyldighet att påpeka detta. Spelaren har dock fortfarande rätt att ta upp dessa kvarglömda kort ända tills nästa spelare har dragit. Om en röd trea eller ett vilt kort på detta sätt blir kvar i högen , fortsätter den att vara frusen (se punkt 17).

Mälning
11 a) När det är en spelares tur att spela , får han lägga tre eller flera kort av samma valör med framsidan uppåt på bordet eller bygga vidare på tidigare kombinationer med kort av samma valör. Detta kallas att mäla. En spelare får göra flera mälningar , när det är hans tur att spela.
11 b) En sida får mäla kort av samma valör som motståndarna. Däremot får en sida inte göra två mälningar med kort av samma valör. Händer något sådant , gäller föreskrifterna i punkterna 11 g , 27 b 4.
11 c) En spelare får inte lägga något kort på motståndarnas mälningar.
11 d) När en spelare mäler , får han låta en joker eller en tvåa (vilda kort) gälla för vilken valör som helst. En mälning måste emellertid bestå av minst två naturliga kort (till skillnad alltså från vilda kort) , och den får inte innehålla mer än tre vilda kort (se även punkt 27 b 4) .
11 e) Ett kort är mält så snart det placerats med framsidan uppåt på bordet i tydlig avsikt att mälas. Om den exakta placeringen av ett mält kort är oklar , kan vem som helst av de andra spelarna begära att få mälningen klargjord.
11 f) När en spelare har tagit upp högen , får han mäla dennas kort omedelbart.
11 g) Ett korrekt mält kort får inte tas upp på handen igen eller sakas. Det får inte heller flyttas från den ursprungliga mälningen , om inte två olika mälningar av kort i samma valör måste sammanslås. (Om den nya mälningen då kommer att innehålla mer än tre vilda kort , gäller punkt 27 b 4.)
11 h) Om en spelare mäler ett kort felaktigt , får han flytta det så att kortet mäls enligt reglerna. Kan han inte göra detta gäller punkt 27.
11 i) Alla mälningar som ett par gör läggs på bordet framför den ene av spelarna. Det är ingen skillnad på mälningar gjorda av den ene eller andre spelaren i ett par.

Kortens poängvärde
12) Vid varje givs slut räknas poäng för de mälda korten enligt nedanstående tabell :
JOKER    50 POÄNG
ESS eller TVÅA    20 POÄNG
KUNG , DAM , KNEKT , TIA , NIA eller ÅTTA    10 POÄNG
SJUA , SEXA , FEMMA , FYRA eller SVART TREA    5 POÄNG

En joker eller en tvåa som har mälts i stället för ett naturligt kort , behåller sitt ursprungliga poängvärde. Icke mälda kort på handen dras ifrån efter samma poängvärde som anges i ovanstående tabell.

Den första mälningen
13 a) Minimipoängen för den första mälningen är:
Poängställning vid givens början Minimipoäng
MINUS   15 POÄNG
0 – 1 495    50 POÄNG
1 500 – 2 995    90 POÄNG
3 000 – eller mer    120 POÄNG

13 b) Ett pars första mälning får endast göras om de mälda kortens sammanlagda poängvärde är minst 15 , 50 , 90 eller 120 poäng , beroende på parets ställning i protokollet före givens början. Minimipoängen kan erhållas genom att spelaren gör flera mälningar , förutsatt han gör dessa mälningar på en gång. Den första mälningen kan ske på ett av följande sätt :
1. Spelaren drar ett kort från talongen och lägger sedan ner en mälning som uppfyller minimikraven i punkt 13 a) .
2. Spelaren lägger före dragningen ned två naturliga kort av samma valör som högens översta kort , vilkas poängvärde (eventuellt tillsammans med poängvärdet av andra mälningar från handen) plus poängvärdet av högens översta kort minst uppgår till den erfordeliga minimipoängen.
13 c) Bonuspoäng för röda treor (se punkt 21 f) eller Canastas (se punkt 15 b) får icke medräknas när det gäller att uppnå minimipoängen. Straffpoäng för annat än felräkning inverkar inte på minimipoängen utan dras av först vid givens slut.

Följande mälningar
14 a) När en spelare har gjort den första mälningen och avslutat sitt spel , får vem som helst av spelarna i detta par ta högen :
1. när han kan lägga ned två eller flera kort av samma valör från sin egen hand,
2. när han från sin egen hand kan lägga ned ett vilt kort och ett kort av samma valör som det översta kortet i högen (undantag : se punkt 14 b) ,
3. när han kan lägga högens översta kort till en mälning (oavsett om denna mälning är en färdig Canasta eller inte) , som han eller hans partner tidigare har gjort (undantag : se punkterna 14 b och 14 c).
14 b) Om högen innehåller ett vilt kort (tvåa eller joker) eller en röd trea , säger man att högen är frusen. En spelare , som är i tur att dra , får ta en frusen hög endast om han kan lägga ner två naturliga kort av samma valör som högens översta kort. Om det är fråga om en första mälning , måste också de fastställda minimikraven uppfyllas (se punkt 13).
14 c) En spelare som endast har kvar ett kort på handen får aldrig ta en hög som består av endast ett kort.

Canasta
15 a) En Canasta är en mälning som består av sju eller flera kort av samma valör. Den skall innehålla minst fyra naturliga kort och inte mer än tre vilda kort. De sju korten i en Canasta kan antingen läggas ner på en gång eller samlas under spelets gång.
15 b) När en giv är färdigspelad , får varje sida räkna poäng för sina Canastas efter följande regler : 500 poäng för en naturlig Canasta , bestående uteslutande av naturliga kort , 300 poäng för en blandad Canasta , som innehåller upp till tre vilda kort. Den bonus , som erhålls för en Canasta , inverkar inte på den minimipoäng som behövs för den första mälningen.
15 c) En färdig Canasta läggs ihop i en hög , så att endast dess översta kort syns. Ett rött kort överst visar att det är en naturlig Canasta. Överst i en blandad Canasta lägger man- om möjligt- ett svart kort.
15 d) En Canasta får granskas endast
1. under tidsintervallet mellan det att Canastan har gjorts färdig och nästa spelare har sakat ,
2. när en spelare visar sin avsikt att lägga ett eller flera kort till Canastan ,
3. när en giv är slutspelad.
15 e) En spelare har rätt att
1. lägga naturliga eller vilda kort till en Canasta under förutsättning att denna aldrig kommer att innehålla mer än tre vilda kort. Läggs ett vilt kort till en naturlig Canasta , blir denna en blandad Canasta.
2. ta högen när det är hans tur att spela , om dess översta kort kan läggas till en av den egna sidans Canastas. (Undantag : se punkterna 14 b och 14 c.)

Sakning
16 a) Ett kort är sakat , när en spelare skiljer det från sina övriga kort i tydlig avsikt att saka det och under förutsättning att han lägger kortet på högen eller på annat sätt visar sin partner kortets framsida.
16 b) En spelare , som är i tur att spela , måste avsluta med att saka ett kort . Han är sedan tvungen att ha kvar minst ett kort på hand (undantag : se punkterna 18 a och 21 e).
16 c) Ett kort som har sakats får inte tas upp på spelarens hand igen (undantag : se punkterna 21 j , 31 b och c).
17 a) Det första vilda kort eller röda trea som läggs på högen skall placeras bredvid högen eller på tvären över denna.
17 b) När en spelare sakar ett vilt kort , får inte nästa spelare omedelbart ta högen. Om högen inte redan är frusen , blir den det genom dylik sakning.

Utgång
18 a) När en spelare mäler alla sina kort är given slutspelad. Den spelare som ”mäler ut” behöver inte saka något kort.
18 b) En spelare får mäla ut endast när han eller hans partner har en Canasta. Den erforderliga Canastan kan givetvis även ordnas i samband med att spelaren mäler ut.
18 c) Det par som gör utgång erhåller en bonus på 100 poäng .

Utgång direkt (Gömd hand)
19 a) En spelare gör utgång direkt , om han
1. på en gång mäler hela sin hand , inklusive åtminstone en Canasta (utan att tidigare ha gjort någon mälning) och
2. därvid inte lägger något kort på sin partners tidigare mälningar.
En spelare som lagt en röd trea på bordet förlorar inte på grund härav rätten att göra utgång direkt. När en spelare gör utgång direkt , behöver han inte saka något kort.
19 b) Bonus för utgång direkt är 200 poäng (i stället för , men inte utöver , den normala bonusen för utgång , 100 poäng) .
19 c) En spelare som drar ett kort från talongen och gör utgång direkt behöver inte ha föreskriven minimipoäng för den första mälningen.
19 d) En spelare får ta en hög bestående av ett eller flera kort och göra utgång direkt , om han kan uppfylla de vanliga villkoren för att ta högen . Spelaren måste då mäla föreskriven minimipoäng , såvida inte hans partner redan har gjort en första mälning.

Svarta treor
20 a) När högens första kort är en svart trea , vänds talongens nästa kort och läggs ovanpå trean (se punkt 6 b) , men högen blir inte frusen härigenom.
20 b) När en spelare sakar en svart trea , får nästa spelare inte omedelbart ta högen.
20 c) En spelare får mäla tre eller fyra svarta treor (inget vilt kort får mälas samtidigt med en svart trea) , om han samtidigt gör utgång , men inte vid något annat tillfälle.

Röda treor
21 a) om högens första kort är en röd trea , vänds talongens nästa kort och läggs ovanpå trean .
21 b) Om en spelare i given får en eller flera röda treor , skall han placera dem på bordet första gången det blir hans tur att spela . Samtidigt skall han komplettera sin hand från talongen. Får han då en röd trea till , skall han lägga den på bordet på samma sätt som i fråga om den första röda trean och ånyo komplettera sin hand. Han fortsätter med detta tills hans hand består av elva kort och inget av dessa är en röd trea. Glömmer en spelare att komplettera sin hand , förlorar han rätten att göra detta , när nästa spelare drar eller lägger ner kort i tydlig avsikt att ta högen.
21 c) Om en spelare senare under spelet drar en röd trea från talongen , skall han lägga denna på bordet och dra ett nytt kort från talongen.
21 d) Om en spelare tar högen och denna innehåller en eller flera röda treor , skall han lägga dessa på bordet men får inte dra nya kort för att ersätta dem.
21 e) Är talongens sista kort en röd trea , läggs den på bordet av den spelare som har dragit kortet. Han får sedan varken mäla eller saka och given är slutspelad.
21 f) När en giv är slutspelad , får den sida som har gjort minst en mälning tillgodoräkna sig en bonus av 100 poäng för var och en av sina röda treor. Dessutom erhålls en extra bonus av 400 poäng (eller alltså sammanlagt 800 poäng) för alla fyra röda treorna. Samma poäng dras av , om paret inte har gjort någon mälning alls under given.
21 g) Om en spelare går ut första gången det är hans tur att spela , gottskrivs eller belastas de spelare som inte har haft någon chans att lägga ut sina röda treor i enlighet med punkt 21 f. De skall inte dra något kort för att ersätta de röda treorna.
21 h) Om en spelare oavsiktligt glömmer att vid första bästa tillfälle lägga ned en röd trea , innan nästa spelare har dragit , fortsätter spelet utan rättelse. Spelaren äger att rätta felet utan bestraffning så snart det blir hans tur att spela ; dock att om spelaren gör rättelsen innan han har dragit ett kort från talongen och får alltså icke ta högen. Slutar given innan rättelse gjorts bestraffas den felande sidan med 500 poängs avdrag.
21 i) Om en spelare underlåter att komplettera sin hand sedan han har lagt ned en röd trea , får han inte göra utgång direkt , såvida han inte kan göra detta utan att saka ett kort.
21 j) En spelare får aldrig saka en röd trea.

Upplysningar under spelet
22 a) En spelare äger rätt :
1. att undersöka högen innan han gjort sin första sakning (men icke vid något annat tillfälle) ,
2. att påpeka storleken av den korrekta minimipoängen , om partnern står i begrepp att göra en första mälning ,
3. att innan nästa spelare har dragit fråga partnern , om han har ersatt sin röda trea med ett nytt kort ,
4. att om partnern har tagit det översta kortet i en hög påminna honom att ta upp återstående kort på handen (se punkt 10 d) .
22 b) En spelare får , när det är hans tur att spela men inte vid något annat tillfälle frånsett punkt 22 c :
1. fråga om minimipoängen eller ställningen i protokollet ,
2. fråga vem som helst av de andra spelarna , hur många kort denne har kvar (frågan måste besvaras korrekt) ,
3. påpeka att han endast har ett kort kvar på handen ,
4. räkna antalet kort i talongen (när han har räknat färdigt måste antalet uppges för de andra spelarna) ,
5. lägga det sjätte kortet i en mälning på tvären för att visa , att endast ytterligare ett kort behövs för att göra en Canasta.
22 c) Om medspelaren begär att få göra utgång har en spelare rätt att innan han svarar utnyttja sina ovannämnda rättigheter.

Tillstånd att göra utgång
23 a) En spelare får ställa frågan : ”Partner , får jag göra utgång?” (det är önskvärt att endast denna fras används) , när det är hans tur att spela , antingen före eller efter det han har dragit ett kort från talongen. Han får emellertid inte ställa denna fråga , när han har visat , att han har för avsikt att ta högen. En spelare får göra utgång utan att ställa ovannämnda fråga till sin partner. Partnern skall besvara frågan med ”ja” eller ”nej” (ingenting mer) , och svaret är bindande. Innan frågan besvaras har spelaren möjlighet att utnyttja sina rättigheter enligt punkt 22 b)
23 b) En spelare måste göra utgång (om han har någon möjlighet härtill) , om han mäler eller antyder en mälning , innan han framställer frågan.
23 c) Om en spelare , sedan han har framställt sin fråga men innan han har erhållit något svar , mäler , visar att han tänker mäla , tar tillbaka sin fråga eller ger någon annan upplysning eller slutligen om partnern samtidigt som han ger ett nekande svar lämnar någon sorts information , har vem som helst av motståndarna rätt att bestämma , att spelaren skall göra utgång (om han har möjlighet härtill) eller inte göra utgång.
23 d) Om spelaren uppmanas att göra utgång enligt 23 c men konstaterar att han inte har några möjligheter härtill , eller om spelaren efter att ha erhållit ett jakande svar likaledes märker , att han inte kan göra utgång , bestraffas hans sida med 100 poängs avdrag.
23 e) Om en spelare får ett nekande svar på sin fråga men i alla fall bereder sig på att mäla sina kort för utgång ,måste han ordna om mälningarna , så att han har kvar åtminstone ett kort , sedan han har sakat som vanligt. Det eller de kort som inte har mälts skall spelaren ta upp på hand , och hans sida bestraffas med 100 poängs avdrag.

Talongens sista kort
24 a) När en spelare drar talongens sist kort och sedan sakar utan att göra utgång , gäller att spelaren
1. måste ta högen , om dess översta kort kan läggas på någon av hans sidas mälningar (för så vitt icke högen är frusen). Undantag : när en spelare endast har ett kort på hand får han inte ta högen , om denna endast består av ett kort (se punkt 14 c) ,
2. får ta högen om han kan i enlighet med föreskrifterna i 13 b och 14.
24 b) Tar inte nästa spelare högen , upphör spelet och ingen får göra ytterligare mälningar. Tar nästa spelare högen och sakar utan att göra utgång , har spelaren efter honom samma rättigheter och skyldigheter. Detta gäller ända tills en spelare mäler utgång eller inte tar högen när han är i tur att spela.
24 c) Om ingen spelare mäler utgång , räknas poängen men ingen av spelarna får tillgodoräkna sig någon bonus för utgång.

Felaktigheter vid dragning från talongen
25 a) Om en spelare , när han drar talongens översta kort , råkar få se eller visa något annat kort ur talongen , måste han visa samtliga spelare det eller de kort han har sett eller visat och sedan lägga dem tillbaka i talongen. (Skulle han dra en röd trea och endast se nästa kort , betraktas dragningen som korrekt.) Han avslutar sedan sitt spel. Nästa spelare kan , om han så önskar , blanda talongen innan han drar ett kort därur.
25 b) Om en spelare drar två kort från talongen och tar upp dem på handen , får han inte mäla samtidigt men däremot måste han saka ett kort. Nästa gång det blir hans tur , får han inte dra , men mäla. Han måste också saka ett kort , såvida han inte gör utgång. (Skulle ett av korten vara en röd trea , måste det läggas på bordet och krediteras motståndarna. Någon annan bestraffning finns inte.) Om den skyldige drar mer än två kort , måste han avstå från att dra och mäla lika många gånger som antalet av de extra kort som han har dragit.
25 c) Om en spelare drar från talongen , när det inte är hans tur gäller :
1. Om spelaren inte har tagit upp kortet på hand och om det är en motståndares tur att spela , måste han visa det felaktiga dragna kortet för den av motståndarna , vars tur det var att dra. Denne kan antingen ta kortet eller blanda talongen före dragningen.
2. Om spelaren inte har tagit upp kortet på hand och om det är partnerns tur att spela , måste han lämna över kortet till partnern , vars skyldighet det är att anse kortet som om han själv hade dragit det . I detta fall måste partnern antingen mäla eller saka kortet i fråga.
3. Om spelaren har tagit upp kortet på hand , får han inte dra , när det blir hans tur att spela men däremot saka. Hans sida bestraffas med 100 poängs avdrag.

Felaktigheter vid dragning från högen
26 a) Om en spelare , när det är hans tur att spela , mäler högens översta kort felaktigt (beträffande korrekta mälningar se punkterna 13 b 2 , 14 a och 14 b) och tar upp högens återstående kort på hand , måste han , om han inte på ett tillfredsställande sätt kan visa motståndarna , att kortet hade kunnat mälas korrekt , lägga alla sina kort med framsidan uppåt på bordet. Härefter rekonstrueras högen. (I händelse av oenighet om vilka kort som tillhörde spelarens hand respektive högen har motståndarna rätt att bestämma.) Den skyldige tar sedan upp sina kort , drar ett kort från talongen och fortsätter sitt spel som vanligt.
26 b) Skulle en spelare , när när det inte är hans tur att spela , mäla högens översta kort och ta upp de övriga korten på hand , läggs alla hans kort med framsidan uppåt på bordet. Högen rekonstrueras sedan enligt samma regler som i punkt 26 a. Den skyldige tar sedan upp sina kort och hans sida bestraffas med 100 poängs avdrag.

Felaktiga mälningar
27. Felaktig mälning är det om det upptäcks , när det är en spelares tur , att denne har
a) lagt ut kort på bordet , som om det vore fråga om parets första mälning , men därvid inte uppnått föreskriven minimipoäng.
1. Spelaren får korrigera felet genom att mäla ytterligare kort från sin hand. Han äger då rätt att placera om de felaktigt nedlagda korten. (Om han inte mäler alla de kort , som har lagts ned felaktigt , gäller punkt 27 b.)
2. Spelaren får ta upp de felaktigt mälda korten på hand. I detta fall bestraffas hans sida endast med att deras erforderliga minimipoäng ökas med 10 poäng. För en liknande förseelse i fortsättningen ökas minimipoängen för den skyldiges sida med ytterligare 10 poäng.
b) lagt ut kort på bordet på något av följande sätt :
1. För att rätta en otillräcklig mälning utan att ha mält alla visade kort. Spelaren tar upp på hand de inte mälda korten och hans sida bestraffas med 100 poäng.
2. För att försöka komplettera sina mälningar och göra utgång , när han har erhållit ett nekande svar på frågan ”Partner , får jag göra utgång?” Punkt 23 e tillämpas.
3. För att försöka göra utgång , när hans sida inte har någon Canasta och det är omöjligt för honom att komplettera någon. Den skyldiges sida bestraffas med 100 poäng. Dessutom måste spelaren ta upp åtminstone så många kort (mälda denna gång) , att han har möjlighet att saka och dock fortfarande ha kvar ett kort på hand. (Den skyldige bör hellre ta upp en hel mälning än flytta över ett kort från en mälning till en annan.)
4. För att lägga ett fjärde vilt kort till någon tidigare mälning. Den skyldige får utan bestraffning mäla kortet i någon annan mälning eller saka det. Tar han däremot upp kortet på hand , bestraffas hans sida med 100 poäng.
5. För att göra någon annan felaktig mälning. Den skyldige får placera om korten i riktiga mälningar utan bestraffning eller saka kortet. Han måste däremot ta upp på hand varje kort som inte mäls eller sakas. För ett sådant återtagande av kort bestraffas hans sida med 100 poäng.

Godkännande av felaktig mälning
28) Om en spelare har gjort en felaktig mälning och nästa spelare redan har dragit ett kort från talongen eller placerat kort på bordet i avsikt att ta högen , innan den felaktiga mälningen upptäcks , utdelas icke något straff. I ett sådant fall räknas en första mälning med otillräcklig minimipoäng såsom en korrekt första mälning. En kombination av kort däremot , som inte bildar en mälning , skall spelaren ta upp på handen igen. (Undantag : se punkt 27 b 4.)

Rättelse av felaktig mälning
29) Om en spelare gör en felaktig mälning och uppmärksamheten fästs på detta innan nästa spelare har dragit eller lagt ned kort på bordet , som visar att det är hans avsikt att ta högen , måste den felande omedelbart rätta felet genom att ordna om korten eller mäla nya kort från handen eller eventuellt göra båda delarna. Ett en gång sakat kort får emellertid inte tas tillbaka. Kan han mäla alla kort på bordet enligt reglerna utdelas ingen bestraffning. Kan han däremot inte mäla alla korten enligt reglerna , skall han ta upp de icke mälda korten på hand , och hans sida bestraffas med 100 poäng. (Undantag : se punkt 27 a.)

Mälning utom tur
30) Om en spelare mäler , när det inte är hans tur gäller :
a) är det motståndaren till höger , som står i tur att spela , skall de mälda korten ligga kvar på bordet och betraktas som icke mälda. De måste dock mälas , när spelarens tur kommer ,
b) är det däremot motståndaren till vänster eller partnern , som står i tur att spela , gäller punkt a) ovan , men dessutom bestraffas den skyldiges sida med 100 poäng ,
c) om given slutar innan den skyldiges rätta tur kommer , betraktas de felaktigt mälda korten som tillhörande spelarens hand.

Felaktigheter i dragningen
31 a) Om en spelare sakar utan att ha dragit och felet uppmärksammas , innan nästa spelare har dragit , måste den skyldige dra det översta kortet i talongen. Om nästa spelare drar utan att felet uppmärksammas , fortsätter spelet utan bestraffning (se punkt 28).
31 b) Om en spelare samtidigt sakar mer än ett kort och felet uppmärksammas innan nästa spelare har dragit , får den skyldige själv bestämma vilket kort som skall sakas. Det eller de andra korten blir straffkort (se punkt 33).
31 c) Om en spelare (inte samtidigt) sakar mer än ett kort när det är hans tur att spela , gäller den första sakningen ; de andra korten blir straffkort (se punkt 33). Om nästa spelare drar , innan felet har uppmärksammats , fortsätter spelet utan bestraffning.

Visade kort
32 a) Om en spelare tappar ett kort med framsidan uppåt eller håller ett kort på sådant sätt att medspelaren ser det , eller om en spelare genom ett yttrande eller en gest antyder , att han har ett visst kort , blir detta straffkort (se punkt 33).
32 b) När en spelare drar ett kort från talongen och ser eller visar ett annat av talongens kort , gäller punkt 25 a).
32 c) Om en omgång är klar och
1. ett kort hittas i talongen med framsidan uppåt , vänds kortet och talongen blandas på nytt ,
2. ett kort som inte tillhör leken hittas i talongen , tas detta kort bort (har en spelare et sådant kort på hand , tas det bort och ersätts omedelbart med talongens översta kort) ,
3. ett tappat kort hittas och ingen spelare erkänner sig vara ägare till det , visas kortet för alla spelare och läggs åt sidan till nästa giv.

Straffkort
33 a) Straffkort måste läggas på bordet med framsidan uppåt men betraktas inte som mälda kort. Varje gång det är den skyldiges tur att spela får han mäla ett eller flera av sina straffkort. Inga ytterligare straffbestämmelser gäller för dessa (mälda) kort. Om den skyldige icke kan mäla alla sina straffkort , måste han saka ett av de återstående (icke mälda) korten. Har den skyldige mer än ett straffkort , får han själv avgöra vilket han vill saka.
33 b) Straffkort behandlas , som om de tillhör spelarens hand , när det gäller att mäla eller ta högen. Om given färdigspelas , medan en spelare fortfarande har straffkort på bordet , räknas dessa som om de tillhörde hans hand.
33 c) Om ett vilt kort har dömts till straffkort och sedan sakas , blir högen frusen (se punkt 17 b).

Poängräkning

34 a) När en giv har spelats färdig , räknas poängen för varje sida , skrivs ned och läggs till tidigare uppnådd poäng. Den sammanlagda poängen noteras , och spelet är slut , sedan den giv har spelats färdig , varunder den ena eller båda sidorna uppnått 5 000 poäng.
34 b) Poängräkning efter varje giv sker på två sätt :
1. erhållna bonuspoäng med avdrag för eventuella straffpoäng (se punkterna 15 b och 21 f) ,
2. de mälda kortens poängvärde (varvid även korten i färdiga Canastas räknas) med avdrag för poängvärdet av icke mälda kort (se punkt 12) . Om någon mälning (antingen den är en Canasta eller inte) visar sig innehålla mer än tre vilda kort , betraktas de övriga vilda korten som icke mälda ; om det därvid är någon tvekan om , huruvida det extra vilda kortet var en tvåa eller en joker , skall poängavdraget vara 50 poäng. För varje sådan felaktig mälning belastas den skyldiga sidan med 100 poäng. Denna bestraffning berör emellertid inte Canastan som sådan.
34 c) En spelare som oavsiktligt blandar samman sina mälningar med resten av korten , innan han har räknat dem , förlorar rätten till deras poängvärde.
34 d) En spelare , som oavsiktligt blandar lekens återstående kort med en motståndares mälningar , får inte göra någon invändning mot motståndarnas poänganspråk.

Bonuspoäng
Naturlig Canasta (utan vilda kort)    500 poäng
Blandad Canasta (med upp till tre vilda kort)    300 poäng
Röd trea    100 poäng
Fyra röda treor på samma sida    800 poäng
Utgång    100 poäng
Utgång direkt (gömd hand)    200 poäng

Kortens poängvärde
Joker    50 poäng
Ess eller tvåa   20 poäng
Kung , dam , knekt , 10 , 9 eller 8    10 poäng
7 , 6 , 5 , 4 eller svart trea    5 poäng

Felaktigheter vid poängberäkningen
35 a) När två protokoll har förts och det ena är felaktigt , rättas felet så snart det har upptäckts. Det riktiga protokollet gäller alltid.
35 b) Ett additions- eller subtraktionsfel kan rättas när som helst. Om sådan rättelse görs , medan en giv spelas ,ändras inte minimifordringarna för den första mälingen genom rättelsen.
35 c) Om poängen för en giv har skrivits ned , får den inte rättas (frånsett fel i addition eller subtraktion) sedan korten har delats ut för nästa giv.

Rättigheter
36) Det är icke korrekt att med avsikt begå en felaktighet , oavsett om man tar sin bestraffning eller inte. När det gäller att rätta en felaktighet , har den skyldige rättighet att välja bestraffning , så snart reglerna tillåter ett val (t.ex. genom användandet av ordet ”må”) .

För  två spelare

Man börjar som vanligt med att dra om given. Den spelare som drar lägsta kortet ger första gången och sedan alternerar spelarna om given. Varje spelare får femton kort. När en spelare drar från talongen , tar han två kort och sakar ett. När han tar högen eller ersätter  röda treor sker detta på vanligt sätt . Skulle endast ett kort finnas kvar i talongen , anses som om han har gjort en komplett dragning och han måste avsluta sitt spel som om två kort hade dragits . Om en spelare drar en röd trea som ett av de två sista korten i talongen  , kan inget ersättningskort dras , och förfars på samma sätt som om endast ett kort har återstått (som ovan beskrivits) . Om en spelare drar en röd trea ensam som talongens sista kort , får han varken mäla eller saka , och given är slutspelad . Samma sak gäller om en spelare drar två röda treor som de två sista korten i talongen. En spelare måste ha två Canastas för att gå ut , detta gäller även vid utgång direkt (gömd hand) . Straffkort existerar inte .

För tre spelare ( Cutthroat Canasta)

  1. Varje spelare får 13 kort.
  2. Vid dragning från talongen dras alltid två kort åt gången. Däremot sakas ett kort som vanligt . Skulle det mot slutet bara finnas ett kort kvar i talongen får detta dras , vilket då betraktas som en komplett dragning .
  3.  Spelarna tävlar individuellt , men i varje enskild giv kommer en att spela SOLO mot de andra två som då blir partners på samma sätt som vid spel på fyra .
  4.  Den förste spelaren i varje giv som tar upp högen blir solospelare , och de andra två spelarna bildar ett temporärt partnerskap mot honom .
  5.  Om en spelare går ut innan högen tagits upp , räknas han som solospelare i den given .
  6.  Varje spelare har sin egen kolumn i protokollet . Solospelaren räknar bara sina egna poäng , medan partnerspelarna adderar den poäng de gemensamt uppnått till bådas totalpoäng i protokollet .
  7.  Poäng för röda treor räknar varje spelare individuellt , och tillfaller således inte båda spelarna i ett partnerskap .
  8.  I och med att poängen räknas individuellt kan det hända att de båda spelarna i ett partnerpar har olika minimikrav på sig . När förste spelaren i ett partnerpar gjort begynnelsemälningen , är det fritt fram för hans partner att lägga till nya kort till dessa mälningar och att påbörja nya som vanligt.
  9.  Minst två Canastas krävs för utgång . (Spelarna kan komma överens om att det räcker med en Canasta för utgång).
  10.  Om talongen tagit slut , slutar spelet i och med när spelaren som drog talongens sista kort sakar .
  11.  Om talongen tagit slut och högen aldrig tagits upp , räknar varje spelare ut sina poäng individuellt (inget partnerskap) .

Ett parti går till 7 500 poäng . Passerar flera spelare den summan vinner den spelare som uppnått högst totalpoäng .

För fem spelare

De två spelare som dragit de högsta korten bildar ett lag och spelar hela tiden mot de tre , som har dragit de lägsta korten . Laget med tre spelare alternerar , varvid en spelare är ute varje rond . Denne får inte råda sina partners och har som enda rättighet att korrigera fel i poängräkningen efter givens slut .

För sex spelare

Det finns två sätt att spela sexmanna-Canasta på:

  1. De tre spelare som dragit de högsta korten bildar ett tremanna-lag och spelar mot de tre som dragit de lägsta korten . Spelarna sitter A , B , A , B , A , B (varje spelare sitter mellan två motspelare .)

2.  Tre lag spelar ,  och vardera laget består av två spelare . Spelarna sitter A , B , C , A , B , C .

Man spelar med tre vanliga kortlekar om 52 kort vardera , samt sex jokrar som blandas samman .

Varje spelare får 13 kort . Två canastas krävs för utgång . Fyra röda treor räknas endast 100 poäng för varje . Fem röda treor räknas som  1000 poäng och sex röda treor räknas som 1200 poäng.

Om tre lag spelar , går man till 7 500 poäng . Om två lag spelar går man till 10 000 poäng .

Vid spel till 10 000 poäng är minimipoängen 150 när 7000 poäng har uppnåtts .

Variant : Vid spel med tre lag kan man givetvis om alla spelare är överens , spela till 10 000 poäng .

SNABBCANASTA

Samma regler som vanlig Canasta men att man vid dragning från talongen tar två kort , men sakar ett som vanligt och att det krävs två Canastas för utgång .

Regelvarianter för Canasta

Följande varianter på standardreglerna finns och är allmänt i bruk :

  1. Även om högen inte är frusen , så får en spelare inte ta det översta kortet för att addera det till en Canasta på sin egen sida .
  2.  När man tar det översta kortet från högen , så måste spelaren alltid ha två naturliga kort på handen som matchar detta (det räcker alltså inte med att ha ett naturligt och ett vilt  kort) .

 

SAMMANFATTNING AV DE ÄNDRINGAR SOM GJORDES I DE OFFICIELLA INTERNATIONELLA  REGLERNA FÖR CANASTA 1951
Felaktiga mälningar :
Vid varje felaktigt mälningsförsök bestraffas endast spelarens sida med att deras minimipoäng ökas med 10 poäng (t.ex. för en sida som behöver 50 krävs 60 ; för 90 krävs 100 samt för 120 krävs 130.) Alla straffkort har eliminerats , spelaren får ta upp de felaktigt mälda korten på hand utan ytterligare straff. För en liknande förseelse i fortsättningen ökas minimipoängen för den skyldiges sida med ytterligare 10 poäng . (Regel 27a2).
Felaktiga mälningar får korrigeras genom att omarrangera eller att lägga till mälningar .Inget straff utdelas om korrigering av felet görs i samma tur ,med undantag av: om några kort som lagts ner i en omedelbar mälning eller sakning bestraffas spelarens sida med 100 poäng när han tar upp dessa kort på hand. (Regel 27b1).
Vilda kort : Inte mer än tre får användas i någon mälning , inklusive en canasta . (Regel 15a) .
Endast en mälning av samma rang : En sida får inte ha mer än en mälning av samma rang . (Emellertid får varje sida ha en och samma .)
Svarta treor : Täcks med ett annat kort från talongen om högens första uppslagna kort är en svart trea. (Regel 20a). Får aldrig mälas tillsammans med vilda kort . (Regel 20c). (De ursprungliga reglerna tillät att man  vid utgång även fick mäla två svarta treor tillsammans med ett vilt kort .)
Röda treor : Är talongens sista kort en röd trea , läggs den på bordet av den spelare som dragit kortet . Han får sedan varken mäla eller saka och given är slutspelad . (Regel 21e) . ( De ursprungliga reglerna tillät den spelare som drog en röd trea som talongens sista kort att mäla om han kunde men han fick precis som enligt de nya reglerna inte saka något kort.)
Om en spelare går ut första gången det är hans tur att spela , gottskrivs eller belastas de spelare som inte har haft någon chans att lägga ut sina röda treor i enlighet med regel 21 f. De ska INTE dra något kort för att ersätta de röda treorna . (Regel 21g.)
En-kortshög : Får aldrig tas av en spelare som endast har ett kort kvar på handen. (Regel 14c) . (Enligt de ursprungliga reglerna , var en spelare med endast ett kort kvar på handen efter det att talongens sista kort dragits , tvungen att ta upp en enkortshög om detta kort kunde läggas på någon av hans tidigare mälningar.)
För två spelare :Två kort dras från talongen vid varje spelares tur .

Sharing is caring!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.